Denna dag har varit srtressig. Började med matdag på dagis. Lagom till jag fått på båda ungarna kläderna så ser jag hur Isabelle blir alldeles tomatröd i ansiktet och strax därefter brakar det loss rejällt. Hmm ett snabbt övervägande.  Ska jag ta av alla kläder å komma försent eller ska jag ignorera det hela å hoppas att det inte går igenom blöjan på vägen till dagis. Känner hur stressen redan nu börjar knacka lite på axeln. Inser att det är bara att slänga in ungarna i bilen å hoppas på det bästa. Hade tur, behövde bara byta byxorna på Isabelle bodyn hade klarat sig. 

Fick idag vara pizzabagare på kongron. Blev riktigt gott. Men skulle vara hos barnmorskan klockan ett så hjärtat pumpade på bra när jag skulle ta reda på disken efter lunchen. Skynda skynda. Exakt 13:00 anmälde jag mig på hc. Där gick det riktigt bra. Kommer sakna att gå å träffa liisa då och då...

Sen skyndade jag mig för att hämta Tindra på dagis eftersom att vi skulle till Sveg och hämta bilen*jippi* Plus besikta volvon. Men Tindra hade inte bråttom.....

Kom iväg efter många om och men. I Sveg blev vi bjuden på mat hos Marie. Tack så mycket det var gott. Hann inte stanna så länge. Hade städning kvar på dagis.

Men nu sitter jag här och njuter av lugnet. Det är konstigt. Jag är lixom hemma alla dagar i veckan men av någon anledning så ska allt hända på samma dag... Varför är det så??

Ja nu har du chansen. Mäklaren var hos grannen idag. Hoppas att det blir någon barnfamilj som köper, inte för att vara taskig men det är ju mest äldre folk längst våran gata. Hmm jag tror nog Loke är yngst förutom våra ungar. Sen är det nog bara halvvuxna barn här.

Idag kom Tindra hem med bullar från dagis, det är tydligen kannelbullensdag imorgon. Vi tjuvstartade idag och tog en varsin bulle till efterrätt. Dom är ju trots allt godast när dom är färsk å ja dom var riktigt god.

Som jag skrev så skulle lillasyster till Östersund idag för att hälsa på syster. Å tack vare den underbara dagispersonal som finns på Tindras dagis kunde jag och barnen följa.

Det var skönt att se att Lisette såg piggare ut. Det var nog ganska bra för Tindra också eftersom att sist vi var där så låg Lisette på intensiven med en massa kablar å slangar överallt. Så Tindra tyckte nog det var bättre nu när vi till och med fick "låna" med oss syster ut på stan en sväng för att köpa lite nödvändiga kläder till henne.

Dom har tagit bort stygnen i ansiktet nu men det är fortfarande väldigt svullet och hon kan inte öppna ögat. Det är också någon nerv i kinden som inte fungerar för hon har ingen känsel där. I värsta fall så kommer aniktet vara förlammat så det hänger ner. Men läkarna vet inte säkert än.

Känns lite jobbigt. Jag vill kunna lita på henne att denna gång menar hon allvar med behandling men det är svårt när man blivit sviken och ledsen så många gånger förr. Jag ska ge henne en sista chans. Hoppas bara att hon tar den.  Ähh nu måste jag sluta tänka på detta ett tag, man vill ju bara gråta å vara liten och krypa upp i mammas fammn så allt blir bra igen.......

Imorgon blir det till att städa svärfars bil som tack för lånet.... Åå vad jag hoppas att våran bil är färdig snart.Det är så jobbigt att vara beroende av andras vänlighet. Nästa gång du backar får du ta någon anans bil i sikte  ;)

Ska hoppa in i duchen för att sen slänga mig i säng. Är helt slut.